Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.7.2016

Konsumenternas förtroende försvagades något i juli

Konsumenternas förtroendeindikator var i juli 13,1, då den i juni var 14,9 och i maj 12,5. I juli i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 6,9. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,6. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1-18 juli 1 178 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi försvagades i juli jämfört med juni. Också synen på de egna möjligheterna att spara samt på konsumenternas egna ekonomi försvagades något. Däremot var förväntningarna på den allmänna arbetslöshetsutvecklingen någorlunda oförändrade.

I juli var konsumenternas syn på Finlands ekonomi någorlunda positiv, men fortfarande försiktig när det gäller den egna ekonomin. Synen på möjligheten att spara var god.

I juli ansåg man att det var mer gynnsamt att ta lån och köpa kapitalvaror än att spara. I juli oroade sig sysselsatta konsumenter något mera än i genomsnitt för att själva bli arbetslösa.

Egen och Finlands ekonomi

I juli trodde 38 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Nitton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juni 47 och 18 procent och för ett år sedan i juli 33 och 26 procent.

I juli litade 24 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras medan 14 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I juli litade 25 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 34 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. För ett år sedan var motsvarande andelar 17 och 47 procent.

Av de sysselsatta antog 13 procent i juli att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 21 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 25 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I juli bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,4 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 49 procent i juli att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Av hushållen hade 15 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil och 5 procent bostad inom ett år. I juli planerade 20 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I juli antog 54 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 64 procent sparat och 76 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I juli bedömde 69 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Av hushållen planerade 13 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I juli var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän och företagare de klart mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärer och arbetslösa.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 07/2015 06/2016 07/2016 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 11,6 22,9 -6,5 6,9 14,9 13,1 +
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 5,8 7,4 6,3 -
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,1 25,3 -27,1 2,1 13,8 8,3 +
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,6 1,3 1,4  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -4,1 27,6 -51,1 -17,4 -7,1 -5,8 =
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,4 7,6 -18,8 -6,6 -2,0 -3,4 -
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,2 41,8 -14,2 17,9 26,0 24,5 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,4 36,8 -19,6 6,5 4,3 6,1 -
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,2 42,0 -47,1 19,0 27,0 28,1 +
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,3 52,2 10,9 37,4 45,4 43,6 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm


Källa: Konsumentbarometern 2016, juli. Statistikcentralen

Förfrågningar: Tara Junes 029 551 3322, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (424,2 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.7.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juli 2016. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2016/07/kbar_2016_07_2016-07-27_tie_001_sv.html